morfen

Sedan 3 november har det inte betalats ut några pengar från Försäkringskassan till mig, de anser inte att jag är sjuk och jag har därför begärt omprövning av beslutet. Hur det går återstår att se, men jag är fortfarande sjukskriven 50% eftersom jag inte kan arbeta mer med alla de symptom jag har.

Mitt arbete har en försäkring hos Alecta där man får lite "veckopeng" medans man är sjuk och jag har hittills fått 871kr utbetalt. Idag fick jag samtal därifrån att jag måste betala tillbaks pengarna med ränta eftersom Försäkringskassan har beslutat att jag inte är sjuk.

Jag frågade varför de inte inväntar beslut från FK innan de betalar ut några pengar. "Det var en bra fråga" sa hon och mer info än så kunde jag inte få, men att de var tvungna att följa lagen. Det låter som om jag är kriminell också..

Jag är så less på att vara sjuk, att behöva kämpa för att få min rätt till  ersättning. Oj vad jag önskar en diagnos pronto!

Sedan inatt mår jag riktigt fubar så det var inte rätt dag att få ett samtal från Alecta med en slag i magen. Nu drar jag täcker över huvudet en stund.

Vilken dag det var igår - vilket väder! Tror aldrig jag har firat påskafton ute någon gång tidigare med grill och lek.

Vi började dagen med äggmålning





Några av kusinerna samlades i datarummet för att spela lite också



Sedan gick vi över till svärföräldrarna, grillade spelade boll, badminton och bara njöööööt i solen. :)









Godis är en stor del av påsken - särskilt för barnen. De fick påskägg av såväl mormor & morfar som grandma & grandpa. I ägget från mormor & morfar så låg det också ringklockor till cyklarna, mycket populärt! :)





Den här pippin är ett bakverk av mördeg fyllt med mandelmassa och i mitten ett smaskigt chokladägg. 
Vår grannes snälla mamma har skickat den till oss ända från Malta - helt fantastiskt gulligt!!



Nu fortsätter vi njuta av påskledigheten. Våra traditioner inrymdes under gårdagen och det känns skönt att kunna ha tid för både vila och trädgårdsliv ett par dagar till innan arbetsveckan börjar igen.

Fortsatt glad påsk!

I torsdags fick barnen klä ut sig till påskgumma och påskgubbe till dagis. Röda kinder och prickar ville ingen av dem ha, men de blev så söta ändå.  Gabbe hade så mycket hopp och skutt i fötterna så bilden är lite suddig, men det är ju samtidigt något som i sig kan vara roligt att dokumentera.

Här är en liten påskgubbe iaf. Ha nu en riktigt trevlig påsk allihop!

När jag kom in på dagis idag med barnen så stog det med röda, stora, bokstäver "Det går magsjuka på avdelningen".
Det där är ju skräck-ord för mig med min spyfobi och jag övervägde att vända i dörren. Tog ett par andetag tänkte återigen att vi går, men så kan man ju bara inte flippa ur inför sina barn. Det är Gabbes tur att få presentera sin favoritbok på samlingen, en favoritbok som han fått välja här hemma och ta med sig till dagis - det kan han ju inte behöva missa.

Jag pratade med personalen och fyra barn hade insjuknat sen igår.. så mina barn har troligtvis redan blivit smittade om de har otur. Jag känner mig som en dålig mamma som utsätter mina barn för att bli smittade och jag känner mig orolig för att de ska bli dåliga och att jag också kan bli smittad.

Min fobi har blivit värre igen. Den kom när jag var omkring åtta, fick magsjuka och kräktes intensivt en hel kväll och en hel natt. Efter det blev jag rädd. I tonåren blev det ännu värre och jag fick panikångest ett tag som jag absolut kan koppla ihop med rädslan för att kräkas. Det fanns en tid när jag inte kunde säga ordet kräkas ens. Jag vet inte om det är ett onomatopoetiskt ord - ett s.k. ljudhärmande, men så kändes det iaf och därför kunde jag inte säga det, att säga ordet spy var lättare - hade inte lika äcklig klang.

Min fobi kom tillbaks med full kraft för två år sedan efter att ha varit borta och delvis borta under många år, det var i november/december och vi var tre tjejer som satt och gjorde julkort. Den ena tjejen meddelade dagen efter att hon insjuknat på natten och jag räknade ner timmarna tills jag var i säkerhet igen, 72 timmar. Först blev jag så arg på henne att hon hade varit här och fluktat sina baciller - det var min reptilhjärna som talade. Det är klart att hon inte kunde veta att hon skulle bli sjuk, det var ju för fan synd om henne men allt handlade helt plötsligt om mig - fobier är egocentriska. Jag kunde absolut inte sova dessa dygn och jag kunde knappt äta, jag kallsvettades och var orolig hela tiden.

Det här tar sig inga rimliga proportioner!
Jag undrar hur en kognitiv terapi för kräkfobi skulle te sig. Får man sitta med en terapeut och försöka kräkas? *fniss*

Jag tröstar mig med att jag klarade mig när barnen hade det i höstas.. och två veckor senare fick jag problem med magen av annan karaktär men med illhållande och kraftigt illamående, så lite ironiskt mitt i allt är det.

Att andra kräks av andra anledningar än magsjuka/vinterkräksjuka, det gör mig inget, då kommer det ju inte drabba mig. Jag har läst på MASSOR om att kräkas.  När jag var tonåring läste ruskiga texter om hur skadligt det kan vara att spy, att man till och med skulle kunna dö av den ansträning det utgjorde för kroppen. Om jag hade haft ett sunt sinne till ämnet så hade jag ju tolkat att det rörde äldre och väldigt svaga människor, men nej då - det hade absolut med Anna herself att göra - det var som om det stog direkt skrivet till mig. Jag skulle dö om jag kräktes! Det tror jag inte längre.. som tur är, men det här är nåt jag måste försöka jobba med och få en rimlig balans till.

Tjofadderittan!
/Anna

Här går det väldigt mycket ägg, inte minst för att jag förbrukar ett par stycken om dagen men barnen gillar äggsmörgåsar eller hela kokta ägg som dippas i kaviar. Jag har ett flak med ägg i kylskåpet så jag lägger över alla nyköpta ägg där och sedan får barnen trampa kartongerna platta innan de hamnar i en påse för återvinningen.

Häromdagen när jag varit och handlat så passade jag på att köpa två stycken 12-pack - såna med lock. Gabbe är så redig och brukar alltid hjälpa till att packa upp matkassar. Jag lastade in två kassar i köket och sedan gick jag tillbaks till hallen för att hänga av mig ytterkläderna. När jag kommer tillbaks till köket så står Gabbe på äggkartongerna med ägg och försöker platta till dem!!! Det kunde ha blivit en stor omelett den dagen men tack och lov så höll äggen.

_ - _ - _ - _ - _ - _ - _ - _ - _ - _ - _ - _ - _ - _ - _ - _ - _ - _ - _ - _ - _ - _ - _ - _ - _ - _ - _ - _ - _ - _ -

Jag väntar fortfarande på remiss till röntgen och ska ringa dit imorgon och fråga hur länge man ska behöva vänta. Jag hoppas jag mår bra snart och kan återgå till jobbet, det är skönt med vardag, rutiner och vanlig inkomst.

Scrappandet går trögt. jag hoppas att det lossnar snart.

Kram,
Anna

Nicolas har gått över till min lillebror för att kolla film och jag kikar på faddergalan och blir alldeles förfärad över hur barn och kvinnor har det runtom på jorden. Jag blir uppriktigt ledsen och önskar att vissa kulturer kunde få mer kunskap och också att de kunde bli mer mottagliga för kunskap om kvinnor, anatomi och sexualitet.

Såg på Oprah en eftermiddag.. inte mitt favvoprogram men ibland fastnar man bara.. Det handlade om en flicka, Elissa Wall http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=0061628018, som växte upp i en sluten sekt och blev bortgift när hon var 14. Så... trångsynthet och obehagliga saker förekommer i väst också, men tack och lov i mindre skala.

Hursomhelst så tänkte jag finna lite julstämning på kvälskvisten och  sätta på en mixad julplatta men kan inte hitta den!!! Upprörande! Hittade dock singeln Önska dig en stilla natt med Bo Kaspers. Jag förstår att jag är bedrövligt gammal och sentimental när jag ser att den utgavs 1997 - den känns fortfarande ganska ny. *s*

Hittade den tyvärr inte på You Tube, men texten är typisk Bo Kaspers och melodin är vacker.

Önska dig en stilla natt
Även en juldagsmorgon glimmar
Finn en plats där det är varmt
Härlig blir jorden, några timmar
Välsigna barnet och hans mor
Hoppas att far är hyfsat nykter
Ge en stund av sinnesro
Till dem som grubblar alltför mycket
Önska dig inget eller allt
Önska dig en stilla natt

Nu tändas tusen juleljus
Och bakom fönstret skymtar prakten
Du kom ihåg och tänd ett ljus
För dem som behöver änglavakten
Önska dig inget eller allt
Önska dig en stilla natt

/ Anna som önskar er alla en stilla och vacker natt, hoppas att snön vill falla i stora mjuka flingor och lysa upp morgondagen.

Jag behövde bli lite ompysslad idag och jag tar mig sällan tid för mitt hår, det åker upp i en klämma å så klart.
Min ordinarie frisör hade stängt av någon outgrundlig anledning så jag svängde förbi första bästa som hade öppet. Drop-in före kl. 12 - pris: 250kr. Perfekt tänkte jag, gick in och de hade tid. Beställde slingor också.. men blev mer eller mindre blonderad, askblond. Jag fick en chock.. Téa kände inte igen mig på dagis.. Lillebror tyckte det var väl blont men matchar min hjärna, men Nicolas tyckte det var JÄTTESNYGGT!  Det var längesedan jag var så nöjd med klippningen så jag kommer definitivt att svika min gamla frisör... men vad gäller slingor får jag vara lite tydligare nästa gång..

Lite rouge och ögonskugga så kanske jag blir riktigt piffig (-18kg förresten). Téa undrade återigen om jag var Häxan Surtant häromdagen men nu är vi än mindre lika väl?? *s*

Han är inte så imponerad... Han sitter och väntar framför kattluckan en stund.. på mattan så att det är varmt om tassarna. Han är ju ingen riktig utekatt, han blev det när vi flyttade till huset. Rune har bara det tunna underhåret av pälsen, det är så det ska vara med den rasen, men han klarar med andra ord inte kylan så bra så det är snabbt ut och snabbt in igen.
Vi skaffade kattluckan för att slippa springa öppna altandörren hela tiden om kvällarna.

Nu får vi öppna kattluckan för honom för han står och krafsar på dörren...


Jag har aldrig sagt att han är smart....
IN kommer han, efter lite jamande och krafsande på luckan. Kylan är väl en bra motivator.

Bild lånad av Anne Geddes


Jag fick precis veta att Nicolas kusin på Nya Zeeland har fått en liten dotter - Sofia May. Jag vill inte publicera fotot här på bloggen eftersom jag inte frågat om lov men det är en alldeles häpnadsväckande vacker lite tjej och nyheterna gjorde mig så lycklig och jag kan inte låta bli att minnas den dagen Téa kom. Det är magiskt att det kommer ut en helt perfekt liten människa ur magen.

Idag ska jag tillbaks till farbror doktorn och fortsätta utredningen. I eftermiddag kommer mina föräldrar hit, ska bli jättemysigt och jag ser fram emot det.

Kramis till er alla!

Det blir väldigt lite skapande här.. fastän jag har tid.. men jag orkar inte. Jag har massor med idéer så jag får helt enkelt sätta dem i verket när jag mår bättre. Får svar nästa vecka på magsårsprovet - fast enligt läkaren så kan magsårsmedicinen jag redan äter överskugga testresultatet. Suck! Varför kollade de inte det _innan_ jag började äta medicinen... Jag blir lite bitter över rutinerna inom framförallt akutsjukvården. Men jag fick en superduperbra läkare på vårdcentralen i torsdags.. dessvärre var han bara där tillfälligt och jag kommer inte kunna komma tillbaks till just honom.

Nu skiter vi i det och tittar på lite layouter istället! :)









Ha en skön söndag!
/Anna

...Kevin!

Är nyss hemkommen efter ett dygn på Sahlgrenska. Har de senaste tio dagarna varit illamående och haft bröstsmärta. Igår mådde jag så risigt att jag tyckte det var bäst att kolla upp det. Började på Axessakuten, men läkaren remitterade mig till Sahlgrenska för han tyckte att det verkade komma från stora kroppspulsårdern Efter ett par ekg:n, två röntgenomgångar på lungorna, provtagningar och jädrans massa väntan så blev jag hemskickad med magsyredämpande medel - Nexium. Magkatarr eller magsår.. Har det inte gått över om tre veckor med medicinen så är det magsår och då får jag gå på en annan behandling.
Jag är trött - jättetrött!
Ska ta det så lugnt jag bara kan i helgen och försöka må lite bättre. :)

Jag lyssnar inte så mycket på musik längre som innan jag fick barn. Det är så mycket ljud överallt och när det väl är tyst så är det så skönt. Men så ibland får jag såna ryck och idag har ztv och datorn dundrat musik hela dan..
Just nu är den här är en favvo:
 

Nu har vi kommit hem från Dalsland! Vi har haft det superskönt - lugnt och stilla.
Téa fick dock urinvägsinfektion så det blev ett besök till vårdcentralen och antibiotika till lillskruttan. Efter ett par dagar var hon fit for fight att leka och bada igen.

Jag lekte med kameran under semestern och testade lite olika inställningar på kameran. Jag behöver definitivt lära mig mer och jag skulle så väldigt gärna gå en fotokurs till hösten.. Får se vad tiden räcker till.



Hoppas ni har det bra i sommarvärmen!
/Anna