Att bara ta sig igenom en vecka..
Jag har fått spunk hemma om dagarna denna vecka, jag orkar inte se de här tråkiga väggarna, sofforna som är sköna men fullständigt fel, hela dagarna. Ibland hinner jag se lite Dr Phil på eftermiddagarna på dansk tv3 mellan matningar men man blir mest dyster av att höra om alla "disfunctional families". Så veckan har varit ganska aktiv, måndag öppna förskolan, tisdag öppna förskolan, onsdag minns jag inte, torsdag lunch med nära vän, fredag en sväng till Coop Forum på Hisingen med fika och rulltrappsåkning. Vem behöver Liseberg när det finns rulltrappor? Téa har inte upptäckt det förrän nu, att man åker upp och ner, hon sitter ju för det mesta i vagnen eller så är det hiss som gäller - men WOW vad roligt hon hade. Kanske man borde ta med kameran nästa gång.
Hursomhelst så handlar en del dagar om att bara räkna ner timmarna. Det låter hemskt för jag njuter av att vara mamma och få vara med mina barn hela dagarna - men ibland blir jag bara helt enkelt trött på vardagen och tycker att det är superskönt när Nicko kommer hem från jobbet.
Lite egen tid är guld värd... att bara få vara (Anna) och göra allt man vill eller ingenting. Att få känan istället för att rusa... Det blir bättre... Sköt om dig. Kram.
Kraaaaaaaaaaaaaaaam på dig vännen min!!! Vi måste ses snart märker jag, är alldeles för dåligt uppdaterad nu. Vi får höras och boka in nån dag!
Läste martina haags krönika i ett nummer av Mama. Där skrev hon; När jag vaknade imorse tänkte jag att det är bara 14 timmar kvar tills jag får lägga mig igen. När jag läste den så skrattade jag igenkännande.
Så kunde jag känna många gånger, hemma med tre små barn under 4 år.
Egen tid....jo nu när de e större och mer självständiga kommer den.
tänk; Du är inte ensam och tankarna gör dig inte till en sämre mamma. Tror snarare tvärtom, att då har tankarna flytt och du har fyllts med annat. Gott.