morfen

Jag lyssnade på ALLA sommarpratarna i år. Med SR:s app så var det så lättillgängligt och enkelt att hänga med. På SR:s hemsida hittar du hela listan.

Ska man bara välja en enda att lyssna på så rekommenderar jag Ulf Ellervik (4 juli), professor i bioorganisk kemi. Helt oväntat så var han helt fantastiskt rolig och intressant, ja jag var fängslad från första till sista minut. Jag ska inte vänta längre med att köpa hans bok Ond kemi, den kan inte vara annat än intressant.

Hiss:

• Petter Stordalen, hotellägare. Tänkvärt, underhållande, blandning av barndom, framgång och bondförnuft.
• Sébastien Boudet, bagare. Blir man inte sugen på en härlig macka gjord på surdegsbröd medan man lyssnar på honom så har man inte förstått hans passion och missat poängen med hela programmet. Alltid intressant med människor som drivs av av passion eller ett kall.
• Shima Niavarani, skådespelare. Smärta och komik blandat med andra starka känslor om livet på flykt, om livet som svensk tonåring i en invandrarfamilj och en imponerande framgångssaga.

Diss:

 

Birgitta Svendén, vd Kungliga Operan. Gäsp! Torrt, tråkigt och utan varken intonation eller variation. Nog för att hon jobbar på Kungliga Operan men man behöver faktiskt inte bara spela opera för det. Ingenting av det hon sa fastnade.

Yngwie Malmsteen, gitarrist. Det lät nästan som han skulle somna ibland, dryg, trött och självgod. 90 minuter av honom var alltför länge.

Henrik Dorsin, komiker. Vad hände? Var i karaktär hela tiden. Äh, han kan bättre än så.