Tisdag - två dagar kvar till jul

Dan före dan före dopparedan...

Idag var Nicolas också ledigt. Han åkte och besiktigade min bil på eftermiddagen och den klarade sig utan anmärkning Hurra!

Sedan hade vi planer på att göra något roligt med barnen. De fick önska vad de ville och då ville de åka antingen till Ikea eller Bushuset. Vi lät det vara en hemlighet tills vi kom på motorvägen intill Liseberg och de såg tornet med lamporna och Téa ropade LISEBERG!!! Vi tycker helt klart att Liseberg är juligare än både Ikea och Bushuset någonsin kommer bli ihop.

Karusell, farfarsbilar, fika, chokladhjul och vet ni vad - jag är SÅ bra på att plocka gosedjur med den där styrklon. Vinst varje gång! Så nu har ungarna en drös med fisk- och ankmjukisar som vi kan skicka till Rumänien nästa år. ;)

Liseberg i bilder:







Imorgon ska jag jobba. Jag tycker om mitt jobb, men det finns inget som går upp emot att få vara ledig och vara med familjen.

Måndag - tre dagar kvar till jul

"En morgon när jag vakna' var hela världen vit..."
Så var det imorse när jag vaknade - jag såg inte ens den stora vita bilen som brukar stå parkerad framför vårt hus - den var helt kamouflerad.

Jag har varit ledig från jobbet idag och kunnat ägna mig åt barnen och det har varit ljuvligt.

Vi åt äggmacke-frukost med o'boy/te. Sedan tog vi på oss ordentligt med kläder och åkte till bästa pulkabacken i området. Det var inte bara vi som hade den idén idag, men vi klarade oss utan krockar i backen.



När vi tröttnat på backen tog vi svängen om stora Ica och handlade lite lunch och diverse. Ungarna var hur slitna som helst efter allt spring upp och ner för backen, men när vi kom hem så ville de fortsätta leka i trädgården.



Till lunch blev det pannkakor med blåbärssylt. Sedan tittade barnen på Nicke Nyfiken medan jag drack te med en f.d. kollega.



Därefter satt Téa och pysslade med lite assistans från mig och gjorde en fin sida om Gabbe.  (bild kommer så snart jag fått låna sidan för scanning)



Söndag - fyra dagar kvar till jul

Dan före dan, före dan före dopparedan
Söndag blev lilla julafton för oss, med julfirande med barnens kusiner här i Göteborg.

Såhär fina var barnen innan vi gick (och innan det fanns spår av köttbullar, rödbetssallad, choklad och julmust på dem).



Väl över hos grandma & grandpa så bjöds det på god mat, musik och massor av skratt. Det är så härligt att se att kusinerna från 3-14 år verkligen älskar varandra och har så roligt ihop.

Jan-Åke, vår granne, kom över och agerade fotograf för att få en julbild på allihop samlade. Det var ett roligt inslag och vi gjorde som på dagis - en seriös bild och en bild när alla gör fula miner. Den sistnämnda blev helt klart bäst.

Grandpa & kusin Nicole delade ut julklapparna efter maten till alla barns förtjusning. Det fanns radiostyrda helikoptrar, pengar, pysselgrejer, spel, pussel, nagellack och grejer i paketen.




Simsalabim så var vi en dag till närmare julafton!



Lördag - fem dagar kvar till jul

Dan före dan, före dan, före dan, före dan före dopparedan.

Jag har gjort ett
nedräkningsalbum så här kommer det som vara i första "kuvertet".


Idag så var det verkligen en seg och skön batteriladdar-dag när vi gick i pyjamas allihop hela dagen... förutom när jag åkte till affären för att inhandla Gabbes livsnödvändiga risgrynsgröt.

Chokladkalendern öppnas såklart varje dag - Téa har Princess och Gabbe har Mickey Mouse. De håller reda på varenda dag och vilket nummer på luckan som ska öppnas.



18:45 varje dag tittar vi på julkalendern på tv: Supersnällasilversara och Stålhenrik. Programmet är fullt av alliterationer (ni vet när allt börjar på samma bokstav: Bagar Bengtssons Brända Bullar) så nu har jag lärt barnen att säga alliteration. :)



Lillebror Jonas kom hit från Karlstad och hälsade på. Lillebror Simon tog med sig Jonas och kom över på kvällen och vi åt ciabatta med kyckling och Ceasardressing. Jonas skulle vidare till Tyskland, men det var lyxigt att få ha honom här längre än en kvart, vilket annars brukar vara fallet när han är på väg till eller ifrån Tyskland.

Svisch så var en dag till ända, desto färre timmar kvar till självaste julafton.

(Det är svårt att få riktigt bra bilder inomhus den här årstiden så texten får bli desto viktigare istället).

Barnen växer så det knakar!




20 februari 2009


Téa 102 cm
Gabbe 104 cm



12 november 2009

Téa 109,3 cm
Gabbe 110 cm


Téa har således växt mer än Gabbe men är fortfarande kortare, men knappar in.
När jag var på bvc för vaccinationen trodde de att Gabbe var storebror. Téa får nog vänja sig vid det.. Fast när man pratar med dem så förstår man såklart snabbt vem som är äldst.

Barnen vaccinerade!

Nu är barnen vaccinerade. Det var inte självklart för mig att göra det eftersom det inte finns någon långtidsforskning på det och det danska företaget som tillverkar vaccinet har avsagt sig allt ansvar gällande eventuella framtida effekter. Men... några barn har dött i influensan och själva viruset borrar sig ner djupt i lungorna och kan orsaka andningsstillestånd, man kan försämras snabbt, bara på ett par timmar, och enligt Göteborgs-Posten idag så är läkarna snåla på att skriva ut Tamiflu.

Det som fick mig att tänka om var den 8-åriga flickan som dog i Norrland, vars mamma hade sökt vård flera ggr men blivit nekad och fått rådet att stanna hemma (hade blivit mindre förvånad om det hade varit i Göteborg med den urusla akutsjukvården). Efter sista samtalet med sjukhuset så dog flickan bara en timme senare.

Jag är säker på att den mamman hade valt att vaccinera sin flicka om haft möjlighet. Jag vågar inte riskera att hamna i samma situation - vilken mardröm. Så.. jag chansar och hoppas på att detta vaccin inte ger några skador för framtiden.




Det gick snabbt och nästan smärtfritt. Téa bara skrattade. När vi åkte till Ica för att köpa glass efteråt så berättade hon för alla att hon mötte att hon fått en spruta.

Nu ska jag grubbla vidare på om jag ska vaccinera mig eller inte.

Höst och Halloween



En liten fotostund blev det efter dagishämtningen idag. Det är så ljuvligt med alla löv och nu är det så härligt mycket på marken. Jag har tänkt flera dagar att jag måste ta med kameran ut innan solen går ner och idag lyckades jag komma ihåg det. :)

Jag fick Höstblåsor.. ett virus som ger blåsor på händer, fötter och i munnen tillsammans med halsont och feber. Jag slapp febern men jag har ändå inte mått prima precis, särskilt uppe på den vanliga skiten. Det var ett år sedan nu jag åkte in akut.. det är inte något man vill fira jubileum av precis. På tisdag ska jag ÄNTLIGEN få komma till en mag-tarm-specialist.

När vi kom hem från dagis idag så gjorde barnen chokladbollar. Perfekt fredagsmys!





Nicolas köpte med Halloween-servetter och spindelnät med några spindlar i att lägga på bordet när vi åt middag. Ungarna blev lyriska och tyckte det var jättefestligt. Barnen har pratat om Halloween och jag har verkligen ingen som helst tradition när det gäller det och därmed dålig fantasi på vad man borde hitta på, men jag vill ju inte göra barnen besvikna . Imorgon blir det skatt- och spökjakt i trädgården med ficklampor när mörket lagt sig. :)

Logik?



Gabbe: Mamma, är du trött?
Jag: Jaa..
Gabbe: Har du ont i huvudet?
Jag: Jaa... det är skräp!
Gabbe: Men då får du ta dammsugaren och ta bort skräpet.

Gabbe: Mamma älskar du mig?
Jag: Jaa Gabbe jag älskar dig. Älskar du mig?
Gabbe: Jaa. På måndag.
Jag: På måndag?
Gabbe: Jaa.
Jag: Men när du får lördagsgodis sen så älskar du mig.
Gabbe: Jaa.



Sparkcykel

Téa fick en sparkcykel när hon fyllde år. Hon är så glad för den!



Cykelhjälmen var kanske inte helt nödvändig för hon kommer inte upp i ngn fart direkt ännu.. men det var ju Disney Princess på. ;) Nästa år blir det kanske en riktig cykel med två hjul. Det har inte riktigt känts nödvändigt ännu och NTF rekommenderar att börja tidigast vid sex års ålder och hellre köra utan stödhjul på en gång för annars måste de lära om balansen på cykeln.

Sen blev det rosa tårta ändå...

Téa var lite besviken igår, på barnkalaset, att tårtan inte var rosa. Fanns det där rosa fluffet på 70-talet?? Grön prinsesstårta med en rosa ros på toppen var det finaste jag visste då, även om jag inte gillade tårtan.

Så igår kväll efter att barnkalaset var över så googlade jag på tårtor och jag tog lite här och lite där så min tårta bestod av färdiga chokladtårtsbottnar sedan varvade jag lager av chokladpudding, vaniljfyllning gjord på creme fraiche/marsan/grädde som jag smetade mixade jordgubbar ovanpå... 6 lager blev den. Ovanpå blev det enkel, rosa, grädde.
Téa tyckte den var fin - det är huvudsaken. Den var inte i klass med förra årets
fjärilstårta men min energinivå är också betydligt lägre.






Även idag fick hon massor av fina presenter! En ukulele, barbie, Hello Kitty-sagoCD med tillhörande målarbok, armband, prinsess-stickersbok, Törnrosa-klänning.. Kanske har jag glömt något men nu är hårddisken full. ;)



Jag ska tillägga att Téa har varit prinsessfé dessa två dagar. Inte féprinsessa, ängelprinsessa eller prinsessängel utan just kombinationen prinsess-fé.

Det har som sagt varit jätteroligt även om jag idag inte mått prima ballerina, men full dos Postafen och bra teamwork med Nicko så har allt flutit på bra ändå. Jag mår så gott i själen när barnen är glada.

Imorgon är det måndag, men jag längtar redan till nästa helg, ingenting inbokat.. bara hoppas på bra väder på dagarna och utelek med barnen och mycket scrapinspiration på kvällarna.

Första barnkalaset


Foto taget en kvart innan gästerna kom, Téa tyckte att det var en evighet förstås och väntade och väntade.

För fem år sedan blev vi föräldrar till vårt lilla "skräp" Téa. Vi utvecklas med henne och hon får bana väg för lillebror, med Téa är allting nytt även för oss. Idag var vårt första barnkalas och det gick fort och var kul.

När alla kommit samlades barnen i en ring och Téa snurrade en flaska. Den som flaskan pekade på när den stannade fick hämta sitt paket och ge till Téa. Det blev en lugn och sansad paketöppning och käranån vad mycket fina saker hon fick! Sjungande hopprep, sagoskiva, Polly Pocket, pärlhinkar med pärlplattor, rim-memory, stämpelpyssel, Bratzdocka, bokmärken och tillhörande album och så ett spelande strykjärn.
Tack till alla söta och engagerade föräldrar!!

Sedan var det dags för pizza och alla åt och njöt. Några föräldrar var också med och vi hade riktigt trevligt i vår lilla hörna. Efter maten blev det en stunds lek för att sedan äta tårta. Nicolas och jag försökte få fjutt på fyrverkeriet i tårtan och upptäckte inte att barnen hade samlats runt datorn istället för vid bordet.. så vi fick sjunga själva för Téa tills barnen upptäckte att det var nåt kul på g.





Utan tårta - inget kalas! Téa är väldigt bestämd om det. Hon hade beställt en sån tårta hon sett i Lazy Town, en rosa i flera våningar med röda klubbor och hjärtan på. Det där med rosa och våningar gick bort men vi löste det med en glasstårta dekorerad med röda hjärtanklubbor och geléhjärtan.

En väldigt väldigt trött tjej fick jag bära isäng ikväll. Det är bara ett kvitto på en väldigt rolig dag.
Stort tack till Mia som tog hand om fotandet - många härliga bilder blev det!!

Imorgon är det familjekalas och jag har precis kokat fyllningen till tårtan. Jag ska ta mig lite skönhetssömn och hoppas på att barnen inte vaknar vid sju imorgon utan att jag får sova ut.

Idag är ingen vanlig dag...

... för det är Téas födelsedag! 



"Är jag stor nu" frågade hon i morse. Det får jag ju lov att hålla med om.. ganska stor iaf. :)

Sedan tyckte hon förstås att det var lite underligt att vi väckte henne med sång och paket, men skrattade och njöt hela tiden.

Hon suger upp allt från barnprogram nu och vill ha en piñata på sitt kalas.. Jag försökte förklara att man har piñatas i andra länder, här har vi fiskdamm eller godisträd. "Men vi kan köpa en sån" fick jag till svar. Hm... förstår inte vitsen riktigt men jag antar att det är godisregnet som är det roliga med dem. Tycker det känns mer rättvist att var och en får sin egen godispåse i fiskdamm.

Edit: okej.. man kan ju fylla den med påsar till var och en.. hittade inspiration här:
http://www.wesstrom.se/wlu_lenapinjata.htm Hm... nä jag röstar på fiskdamm iaf!! ;)

En laddning hos Crimson + barnbokstips

Nu har jag skickat iväg 71 bilder för framkallning hos Crimson så att jag har lite nytt och kul att scrappa med, för hör och häpna, men min fotohög har faktiskt sinat. Visst har jag lite äldre grejer kvar och lite lussebilder och så.. men det gör inget att ha lite nytt och lite gammalt heller.

Ett foto som barnen tycker är läskigt är med:



T-rex på Borås djurpark.


Ett annat som är lite kul:


Jaa ni, vad heter denna då? Diplodocus heter den i barnens sagobok "Dinosaurs love underpants". En underbar bok om hur dinosaurierna blev utrodade för att de snodde grottmänniskornas kalsonger och det utbröt ett stort krig över kalsongerna, om vilka dinos som skulle ha vilka.. och det dödade dem allihop.

"so when you put your pants on, always treat them with great care. Pants and knickers saved Mankind, they're not just underwear"

Vet inte om den har kommit på svenska, men kan rekommenderas, fantastiska bilder.
Dinosaurs Love Underpants av Claire Freedman

Ett annat tips är Gruffalon, den finns på svenska, såg den på Ica häromdagen. Finns en om Gruffalons barn också..
the Gruffalo Child heter den på engelska, tänkte inte på vad den heter på engelska, men det är jättesöta böcker för 2-4 åringar.

Sikta mot stjärnorna så når du trädtopparna


"Mamma, jag är uppe i himlen" ropade Gabbe nöjt en dag i stugan när han hade klättrat högst upp på grandpas stege.



Nicolas höll på att få hjärtsnörp medan jag sa "håll i dig" och sprang och hämtade kameran. Han klättrade upp och ner och upp och ner och han var riktigt säker på vad han höll på med - trots att skorna satt på fel fot. Efter en stund satte jag mig på farstutrappan med en kopp kaffe och tittade lugnt på.

Pappa kan också vara kreativ!

Jodå, inte nog med att Nicolas fixade piprensare så att Téa & Gabbe kunde pärla spindlar med dem i höstas, häromdagen så kom Gabbe med en polishatt (ett fönsterkuvert) och strax därpå ville Téa ha en partyhatt och då fick det bli lite mer tejp och fix involverat.


Trotsigt...


Närbilder och materiallista finner du i
Pappersbitens blogg.

Det är inte lätt att vara 3 år och det var bara en kort period som det var lite besvärligt i ärlighetens namn.

Nu är Téa stora tjejen. Idag började hon på allvar på storbarns-avdelning på dagis efter en omorganisation från ett helt åldersblandat dagis till att dela upp det litegrann så att iaf 4-5-åringarna får gå tillsammans och kanske får de lite mer utmaningar och spännande pedagogik på det sättet.

Det är med skräckblandad förtjusning som jag tänker på att Téa snart är 5 år. Min lilla bäbis.. som ju inte är nån bäbis utan en stor liten tjej som kan så mycket, är så redig och har så mycket tankar och funderingar om saker och ting.

Tur att jag har semester snart och får mer tid att vara med barnen. 

Avslutning på dagis 09

Igår var det avslutning på dagis och barnen hade maskerad. Téa & Gabbe hade bestämt att de skulle vara pirater så det var bara att fixa och greja, att halva munderingen sedan inte ville tas på... det är ju en annan femma.



Nu går Téa vidare till en annan avdelning med bara större barn och Gabbe stannar kvar och blir äldsta killen.

Måste bara berätta också att jag har en fotoguru, en kille som haft en likadan kamera som jag och som kan den långt mycket bättre än jag. Han gav mig lite tips i veckan och genast fick jag bättre utomhusbilder. Hurra!!!
Tack Mats!

Ha en trevlig midsommar allihop!

Pinsamma sanningar från barn...

Japp, nu har det börjat... Nu är Téa i den där åldern där hon lägger märke till ALLT och där allt som frångår det normala i hennes värld måste kommenteras.

Situation:

Vi är på Ica på hörnet och snabbshoppar lite. En snäll gammal tant med något skrovlig röst tycker att Téa & Gabbe är söta, stannar och pratar en stund med dem och frågar om de är syskon. Jag tycker att det är bra att de stannar till en stund medan jag kollar pålägg i lugn och ro.

Téa ignorerar hennes fråga om syskonskap fullständigt och säger istället "Du pratar som en pojke". "Tycker du det?" Frågar damen vänligt tillbaks: "Jaa!" säger Téa uppriktigt.. medan jag dröjer vid leverpastejen och låtsas att jag inte hör och våndas över vad Téa ska säga härnäst och hon fortsätter helt ologiskt konversationen med "Och jag har en lös tand".

Ska det fortsätta vara såhär pinsamt framöver?!

Tanten skrattade och sedan frågade hon mig till råds över de tre sorter hårspray som finns i affären. Tur att det inte var en surkärring.

Téas lösa tand


Téa har under ett års tid med jämna mellanrum uttryckt stor rädsla för att tappa tänder. Det började med att en av hennes kusiner tappat en tand och efter det så började Téa drömma mardrömmar om att tappa tänder osv. Vi har tröstat henne och sagt att hon kommer att fylla fem först...

Igår kväll hände det! Téa satt och åt kvällsmat och ropade plötsligt "AJ, det gör ont". Jag trodde att hon bitit sig men sedan verkade det som om hon bitit snett på en tand. Tanden var lös! Téa utbrast "Men mamma, jag är ju bara 4½!!!". Jag visste inte heller att man började tappa tänder så tidigt, men uppenbarligen kunde det vara så. Jag hade inget bra svar till en hysterisk, upprörd, ömsom nervöst gråtskrattande liten tjej. Jag kände mig lika paff som hon och värdelös på att ge något bra svar. Hon somnade helt utmattad av kvällens dramatik.

I morse vaknade hon och sa. "Det är kul med en lös tand". "Jag ska visa alla på dagis".
Hur gick det till? Hur kunde det vända så fort?

På eftermiddagen så kom hon till mig och sa. "Nu måste jag gå på simskola". "Varför då" frågade jag, som har tänkt att hon ska få göra det när hon är sex år. "Jo för det måste man när man har en lös tand, för det gör E på dagis och hon har en lös tand". Ljuvlig logik!

Inför Idol 2020...


Sing along:
Ketchup ska prutta, det tycker jag. Ketchup som pruttar tycker jag är bra. När ketchupen nästan är slut så man nästan inget får ut - då pruttar den ganska lätt, det tycker jag är rätt. När vi är i affären så frågar vi där "ursäkta mig damen, men pruttar den här?" För ketchup ska prutta, det tycker jag. Ketchup som pruttar tycker jag är bra. När ketchupen nästan är slut så man nästan inget får ut - då pruttar den ganska lätt, det tycker jag är rätt.



Sing along:
Do your ears hang low? Do they wobble to and fro? Can you tie them in a knot? Can you tie them in a bow? Can you toss them o'er your shoulder like a regemental soldier? Do your ears hang low?

Tidigare inlägg Nyare inlägg